I sommras, i Rutans lägenhet hade jag och Anna-Lill våra diskutioner. En av dem var ämnet killar. Vilka är de här killarna som vi väntar på? Vi pratade fram och tillbaks och kom fram till att jag nog ska ha en man! Ja, en man med humor och självdistans var jag noga med att tillägga. Men vad är en man?
Sen dagen därpå när jag gick på Visbys gator märker jag att jag verkligen inte tittar på män. Killar i min ålder eller killar som är äldre. Jag kände en oro i kroppen. Och börjde känna ju mer jag tittade på dem att jag tror jag är rädd för dem. Men varför då frågade jag mig själv. Det vet väl inte jag heller snäste jag snabbt tillbaka.
Kom hem igen till Anna-Lill och berättade min insikt. Inte viste vi vad vi skulle göra. Inte jag heller.
Ja, nu har tiden gått. Och nu när jag kommit hem blev jag glad och kom på en man jag önskade att vakna tillsammans med på morgonen. Romain Duris. Fransk skådespelare. Sjukt snygg och manlig. Dock kanske inte rätta prinsen att vänta på men vad fasiken. Så jag kanske inte är så rädd för dem ändå.
5 kommentarer:
Där är han ju, precis så var min tanke. En charmig, egen & manlig sak!
Ja, jag vet!! Får dra till France då och hänga med filmfolk, så kanske jag stöter på honom en dag.
Han kanske har en trevlig lillebror =) Kram 'sydafrikanen'
Bamyl är en huvudvärkstablett;) Med koffein...PLING!! säger det så är man igång.
Ta han på öppet köp!
Skicka en kommentar